Fler tidningar uppmärksammar hur kritiskt det är för församlingen att lyssna på de som drabbas

Flera tidningar uppmärksammade i dagarna hur viktigt det är för kyrkan att lyssna till personer som drabbas av olika övergrepp i kyrkan. Artiklarna tar upp vikten av att frikyrkan lyssnar på dem som har lidit eller farit illa inom kyrkan för att kunna vända den nedåtgående trenden i medlemsstatistiken. En grupp tidigare medlemmar inom frikyrkan, inklusive teologer och tidigare pastorer, har bildat ett initiativ för att uppmärksamma religiösa trauman. Initiativet leds av Karin Fahlström, Josefin Lennartsson, Ulrica Davidsson och Maria Backman.

Initiativet syftar till att skapa bättre förutsättningar för att lyssna på berättelser från människor som har upplevt religiösa trauman, oavsett om de kommer från traditionella frikyrkosamfund eller Svenska kyrkan. Det betonas att detta inte bara handlar om extrema miljöer som Knutby, utan att människor från vanliga miljöer också påverkas.

Det framhålls att det inte bara handlar om miljön i sig, utan också om att medvetandegöra olikheter mellan människor. Exemplet ges att även om två personer har vuxit upp i liknande miljöer, kan de ha helt olika upplevelser och reaktioner. Det påpekas att vården i Sverige saknar kunskap om begreppet "andligt trauma" eller "andligt våld", som används i Finland. I Sverige diagnostiseras människor som har blivit kränkta i sin andlighet oftast med den bredare diagnosen PTSD. Initiativet strävar efter att ge vården mer lämpliga verktyg för att bemöta personer som kämpar med sådana trauman.

Artikeln nämner också att människor som lämnar ett samfund ofta hamnar i ett mellanförskap i det svenska sekulära samhället, där de inte känner sig hemma varken i majoritetssamhället eller i sin uppväxtmiljö. Det påpekas att otroende människor i dessa miljöer ofta betraktas som mindre privilegierade och otrogna. Det nämns att det liknar de erfarenheter som många andra generationers invandrare vittnar om när de kommer från en strakt religös kultur. Dock betonar initiativet att man inte vill jämföra hederskulturer med den renhetskultur som finns inom kyrkan, även om vissa mänskliga mekanismer kan likna varandra på en generell nivå.

Visa mods position i detta

Visamord.org är en organisation bestående av troende personer som älskar Gud och kristenheten. Jag själv kan känna en viss koppling till initiativet som Karin Fahlström, Josefin Lennartsson, Ulrica Davidsson och Maria Backman har startat, eftersom visamod.org också ser att kyrkan har ett ansvar att vara lyhörd för det lidande som kan uppstå inom kyrkan själv. Vi delar deras resonemang om vikten av att vara uppmärksam på och lyssna på människors individuella erfarenheter och att visa respekt och omtanke för varje individ.

Samtidigt vill vi betona att det är möjligt för kyrkan att vara lyhörd och empatisk utan att överge en ortodox bibeltolkningstradition eller bli liberal i sin teologi. Nyckeln ligger i att ha mogna ledare som har Jesus Kristus i centrum för sitt eget kristna liv och som strävar efter att efterlikna Hans karaktär och kärlek.

Jag tror att kärleken till Gud och trofasthet mot Guds ord är fundamentala principer för kyrkan och dessa behöver inte att vara i opposition till varandra. Det står ju skrivet:

"Om jag har profetisk gåva och vet alla hemligheter och all kunskap och om jag har all tro, så att jag kan flytta berg, men inte har kärlek, är jag ingenting."

1 Korinthierbrevet 13:2.

Detta betonar vikten av att kärleken till Gud och varandra är det som ska genomsyra hela vårt agerande och alla våra handlingar. Genom att låta Jesus Kristus vara i centrum för våra liv och låta oss ledas av den helige Ande tror jag att vi kan följa Guds vilja och samtidigt vara en kärleksfull gemenskap som tar emot och stöttar alla människor, oavsett deras bakgrund eller erfarenheter. Jag tror att detta är det sanna uttrycket för en kyrka som är trogen mot Guds ord och som strävar efter att leva i kärlek och enighet med varandra.